23 Oktober runt tio drog vi från vårt älskade ”Långängarna” mot sydliga breddgrader och en jävla massa oro, spänning och längtan. Allt gick bra med resan och vi tyckte den var ganska lika som de vi gjort tidigare, förutom det att vi inte gick på en massa restauranger under färden! Nu har vi varit här i ljus och värme i fyra veckor och trivs väldigt bra. Saknaden efter våra barn och barnbarn är stor stundtals, men vi försöker att ha kontakt genom internet så mycket vi kan!
Medans jag stod och pratade med min dotter så fick jag se nått konstigt uppe i luften, trodde det var en installation förts men insåg ganska snart att installationen rörde på sig 🙂 Tänk att klättra upp där ute tills havs… På morgonpromenad med Doris, stora skepp ligger ute till havs och väntar på att saltanläggningen skall öppna upp antar jag…
Tiden går mycket fort här, trots att man inte jobbar som vanligt 🙂
Tiden bara flyger iväg 🙂